I vårt vackra land så råder det viss förvirring bland oss konsumenter vad som egentligen menas med framförallt en randsydd sko. Många drar alla exklusiva skor över en kam och förutsätter att, eftersom de är så dyra så måste de vara randsydda, för randsytt är bäst. Tyvärr är fallet inte alls så. De flesta italienska skor, och då pratar vi modeskor som Prada, Gucci et cetera är oftast durksydda, Bologna-bottnade eller i värsta fall limmade. Ve och fasa! Jag kommer nedan att gå igenom de vanligaste tillverkningsmetoderna, eller "bottningsmetoder" som det heter på fackspråk.
Limmad sula (ago-bottning)
Detta är den vanligaste, och sämsta, av bottningsmetoderna och används främst vid industriell masstillverkning av skor. Det är dock inte enbart billiga skor som limmas utan även de stora modehusen använder denna konstruktion för att spara in pengar i produktionen. En sula i valfritt material limmas helt enkelt fast med kontaktlim. Limmet stryks på sulan och på den del av ovanlädret som vikts in under bindsulan, och sedan fästs sulan vid pinnslaget med hjälp av en sulpress. Klappat och klart och redo att rullas ut ur fabriken till Nilsson och Din Sko!
Produktion av limmade skor. Man kan ifrågasätta arbetsmiljön vid denna fabrik då arbetarna ej har något skydd mot de förmodat starka limångorna.
En limmad sko blir ofta nättare och lättare än en ”ordentligt” tillverkad sko, och detta tilltalar många modedesigners kan jag tänka mig. Även från ett logistiskt perspektiv bör de rimligtvis vara billigare att skeppa. Nackdelen är att sulan lossnar lätt och att minsta misstag när skon ruggas gör att skon blir otät och släpper in vatten och fukt. En limmad sko är också ofta väldigt styv eftersom en limfog är mycket mindre böjlig än en söm.
Durksytt
Durksydda skor är underlägsna en randsydd sko, och inte mycket bättre än en limmad sko. Ovandelen på en durksydd sko inpinnas under en bindsula och sulan sys sedan fast med en söm som går tvärs igenom det inpinnade ovanlädret och bindsulan. Sömmen blir dock oftast böjligare än en limfog. Fördelen är att pinninslaget ej behöver ruggas. Durksydda skor är dock inte vattentäta vid sulkanten eftersom sömmen släpper in fukt och vatten. Du känner igen en durksydd sko genom att de har en söm ovanpå bindsulan inne i skon. Om denna är övertäckt med en täcksula kan man med fingret känna sömmen som ligger 5-10 mm innanför bindsulans kant. På sulans underkant döljs ofta sömmen med en dold rits, eller så har man limmat en yttersula under den durksydda mellansulan.
En durksydd sko från Herring (foto: Herring Shoes)
Bologna-bottning
Bologna är en konstruktion som till väldigt stor del påminner om en durksydd konstruktion. Tillverkningsmetoden är mycket vanlig i Italien.Ovandelen inpinnas under lästen och fästs provisoriskt med spik på dess undersida. Därefter sys en sula av kraftigt foderskinn fast vid ovandelens nederkant, spikarna tas bort och skon är klar för sulning. Sulningen sker i bästa fall med hjälp av en genomgående söm och lädersula, men ibland även med hjälp av limning.Becksömssytt
Här har vi en rejäl bottningsmetod som används för exempelvis pjäxor och riktigt grova skor. Det är kanske därför man på engelska kallar konstruktionen för ”Norwegian”. Ovandelen pinnas nedåt och fästs med klammer vid en flik i bindsulans ytterkant (ritsläppen). Därefter sys ovandelen fast vid ritsläppen och becksömmen.
Ofta sys en bred läderremsa som en förstärkning utanpå ovanlädret. Ovanlädrets och randens nederkant viks nu uppåt och utåt och gelänket sätts fast, sedan läggs en tjock bottenfyllning av korkmassa in i hålutrymmet under bindsulan. Sen sys en yttersula eller mellansula med avlappssöm genom det utvikta ovanlädret och randen. Enkelt va!? En becksömssydd sko blir självklart mycket stabil och redig och inte direkt lämplig till fest utan mer för om du bor i Norrland och måste gå nio kilometer till närmaste butik i snöstorm för att handla mjölk. En rejäl skokonstruktion för ännu rejälare karlar!
Becksömssytt från Alden (foto: Leather Soul Hawaii)
Randsytt
Detta är den konstruktion alla exklusiva engelska tillverkare använder, och anses vara den förnämsta och mest kvalitativa av konstruktioner. Den randsydda skon kräver många tillverkningsmoment och är därför dyr att producera, vilket i slutänden ger ett högre pris i butik såklart.
Dessa är de viktigaste momenten vid tillverkningen av en randsydd sko: ovanlädret pinnas inåt och fästs vid en ritsläpp (se illustration) på bindsulans undersida med en klammer. Efter det sys bindsömmen genom ritsläppen, ovanlädret och en läderremsa (”randen”) som lagts på ovanlädrets utsida. Gelänket monteras och en tjock bottenfyllning av korkmassa läggs i hålrummet under bindsulan, varefter slitsulan sys fast vid randen med en avlappssöm.
Om inte sömmen är gömd med en dold rits eller yttersula så kan det se ut som på denna Alden-sko, men oftast syns sömmen ej. (foto: Leather Soul Hawaii)
Randen fungerar som en stark och elastisk förbindelselänk mellan slitsulan och ovandelen. Det är därför en randsydd sko blir så mjuk och bekväm, trots att man ibland använder mycket kraftiga material i tillverkningen. Korkmassan skapar samtidigt en fjädrande och mycket bekväm bas för foten. Skillnaden på en bra och dålig randsydd sko beror ofta på materialval. Snålar man och gör en randsydd sko av billigt läder blir den styv och obekväm. Hållbarheten blir även den mycket sämre om du väljer en tillverkare som snålat på materialet.
Du känner igen en randsydd sko genom att ovanlädret går snett in under bindsulans kant så att det bildar en spetsig vinkel mot randens ovansida. På sulans undersida kan avlappssömmen ligga i en dold rits, eller så kan det ligga en slitsula eller dubbel lädersula fäst på skon, så det är inte säkert att sömmen syns.
Parlör för skointresserade
Randsydd: Goodyear welted (efter uppfinnaren av konstruktionen) eller enbart welted
Durksytt: Blake
Becksömssytt: Norwegian eller reverse welt
Bologna-bottning: Bologna
Vad är det som får dig att säga att skon från Herring skulle vara durksydd. Hittade inte den här modellen på deras sida men i princip alla deras modeller skall vara "goodyear welted".
SvaraRaderaInstämmer med föregående talare. Artikeln i övrigt är helt fantastisk!
SvaraRaderaHej, många av Herrings skor i Graduate-kollektionen, och vissa andra modeller också, är durksydda.
SvaraRaderaAtt säga att en durksydd sko är underlägsen en randsydd sko är patetiskt. En randsydd sko passar sig bättre i "våtare" klimat, såsom i Sverige och England (kanske därför britterna tillverkar mest randsytt). I Italien är klimatet varmare och torrare och en sko som är nättare och mer följsam på foten, som durksytt faktiskt är så är det såklart att föredra. Att säga att en durksydd sko som är handgjord från Italigente är en dålig sko, är ett tydligt tecken på okunskap. För bättre och mer korrekt information, besök www.manolo.se
SvaraRaderaHej "Anonym"! Det enda som är patetiskt i detta sammanhang är din hyfs och bristerna i dina argument. Jag har dessutom aldrig påstått att Italigente är en dålig sko, enbart att de ej är i klass med EG, G&G, etc, detta vet alla som har någorlunda insyn i, eller kunskap om, skotillverkning. Så det påståendet har du fantiserat ihop. Skall du kommentera i en anständig blogg så får du lära dig använda ett städat språk och underbygga dina argument sakligt innan du yttrar dig.
SvaraRaderaI övrigt så håller jag med om att Manolos artiklar om randsydda och durksydda skor är utmärkta och en normalbegåvad person kan urskilja den kritik som finns gentemot den durksydda konstruktionen, även fast den är mer diplomatiskt beskriven på Manolo (en kommersiell blogg som trots ett bra innehåll säkerligen har annonsörer att tänka på och måste utrycka sig mer diplomatiskt än en helt okommersiell blogg).
Shoeman - Jag håller faktiskt med Anonym till viss del. Det går inte att säga att en durksydd sko är underlägsen en randsydd. Det är en annan typ av konstruktion, gjord för andra förutsättningar. Man kan möjligtvis hävda att den randsydda konstruktionen lämpar sig bättre i vårt svenska klimat, men även där är det enormt farligt att generalisera. Det är långt ifrån bara en fråga om själva bottningsmetoden. Jag har själv många durksydda skor, både enkla och med Blake Rapid-konstruktion, som jag skulle vilja påstå håller minst samma kvalitet som mina randsydda. Men det är en annan typ av sko.
SvaraRaderaOch om man bara ska se rent tekniskt vilken konstruktion som är bäst mot väta så borde becksömsytt vara helt överlägsen alla andra?
Hej Olof;
SvaraRaderaVi får helt enkelt ”agree to disagree”. Jag köper inte argumentet att den durksydda konstruktionen har sin plats i världen som de nätta skornas bottningsmetod. Alla som sett exempelvis ett par Corthay, John Lobb Paris, Gaziano & Girling med flera, vet att även randsydda skor kan vara mycket eleganta och slimmade. Jag anser även att en randsydd sko är bekvämare på grund av själva randen som gör skon mer foglig, och korkfyllanden (som visserligen ibland återfinns i Blake/Rapid som är en typ av mellanting mellan durksytt och randsytt). Som du kan avläsa i mitt inlägg, så är skydd mot väta enbart ett argument, inte huvudargumentet. Både Corthay och John Lobb är franska märken, och har trots Medelhavsklimat valt en randsydd konstruktion, inte för att vädret påbjuder det utan för att det är en mer kvalitativ konstruktion.
Jag förstår inte varför man skall sticka under stolen med att en durksydd sko är mycket billigare att producera än en randsydd, och att DETTA är det främsta skälet till att tekniken används. En mycket liten del av den svenska befolkningen är villiga, eller inser nyttan av, att betala för en ”ordentlig” randsydd sko, vare sig det är en redig Tricker’s-sko eller en slimmad, elegant Edward Green, och det är därför utmärkt att billigare tillverkningsmetoder finns (även fast jag anser att det lönar sig i längden att köpa en randsydd sko).
/Shoeman
Kul med en artikel om skokonstruktioner. Även jag kan vara lite fundersam till att du så kategoriskt dömer ut durksytt. Jag landar iofs precis som du i att randsydda skor är bättre och att de går att göra väldigt slimmade. Dessutom för oss i Sverige borde det nästan vara givet att randsydda är det bästa. Men jag kan ändå tycka att om man ska ha ett par riktigt slimmade skor för torrt klimat så fyller durksydda sin plats. Xms
SvaraRaderaJag varken Berluti eller Sutor Mantellassi använder durksydd konstruktion i ett par av sina modeller för att det är billigare utan för att denna konstruktionen gör det möjligt att sy en nättare sko. Jag tycker personligen om att randen går utanför skon och bryter av. Kan lätt se ut som att man går i ett par strumpor annars :)
SvaraRaderaKvaliteten på ett par skor ligger inte i bottningsmetoden utan i händerna på den som tillverkar dem samt materialen som används...
SvaraRaderaDet finns riktigt dåliga exempel på randsydda skor som t ex Bexley som i materialväg ligger närmare Din Sko. Dessa massproduceras med maskin och ingen konstruktion i världen kan förändra det. Alla de randsydda tillverkare som du hyllar är kunniga tillverkar som väljer endast de bästa materialen och som tillverkar skorna i mindre volymer men med stor noggrannhet och efter hantverkstradition.
Men att påstå att detta inte finns tillgängligt i durksydda skor är inte sant.
Precis som det finns mindre bra skor från t ex Filippa K, J Lindeberg och andra modemärken med durksöm och ett omotiverat högt pris finns det även fantastiska skor från t ex Sutor Mantellassi och Berluti som väljer durksöm i en del av sina skor av allt annat än ekonomiska orsaker.
Jag lägger noll vikt vid hur vida skorna är tillverkade med Blake Rapid eller Goodyear så länge tillverkaren vet vad de håller på med och använder riktigt bra material.
Detta är fallet med både Italigente och Crockett&Jones (benchgrade) men ingen av dem är i klass med Lobb, G&G eller Sutor och Berluti. (vilket inte är så konstigt då de kostar ungefär hälften)
"welted! är ett uttryck för randsytt inom handskomakeriet men det andvänds slarvigt även inom industrin.
SvaraRaderaGoodyear welted är ett helt koncept med en rad maskiner inte endast den som syr fast randen vid bindsulan utan även avlappsmaskinen som syr fast sulan vid randen.
Inom handskomakeriet finns det naturligtvis en rad olika tolkningar på vad som är handgjort och inte. Själv använder jag normen som West Ends skomakarna i London brukar dvs att symaskin till ovanlädret får användas men i övrigt inga.