"Skoindustrin är väldigt global. Där skorna designas kommer oftast inte materialet ifrån. En sko kan t.ex. designas i Sverige, materialet kommer från Indien, sedan kan de sys världen över. Kedjorna är ofta långa med flera olika länder i produktionen. Därför kan det vara svårt att kontrollera problemen som skapas om de uppstått långt bak i kedjan, problem som t.ex. gäller miljö och mänskliga rättigheter.
Vid tillverkning av läderskor (som är de vanligaste skorna) så använder man sig av tungmetaller som gör dem tåligare och färgbara. De som garvar skorna renar inte sitt avloppsvatten vilket gör att omgivningen förorenas av krom. Även andra kemikalier som saltsyra, svavelsyra, sulfider, ammoniak och andra bekämpningsmedel används. Detta kan såklart skapa hälsorisker för arbetarna och miljöproblem i produktionsländerna. Men, man kan faktiskt använda sig av vegetabiliska ämnen vid garvning, men detta är dyrare och mer tidskrävande. Det som också är problem med vegetabilisk garvning är att man bara kan få naturliga färgämnen att fästa, och de bleknar fortare. Det används även plast vid tillverkning av skor, vilket vi alla vet är miljöfarligt p.g.a. oljan
.
.
Skoproduktionen utförs ofta av barn och minderåriga. I en fabrik i Pakistan som ITGLWF granskat så var cirka hälften av de 600 arbetarna minderåriga. I denna fabrik syddes ovandelen av skon för den europeiska marknaden. På denna fabrik strök barnen på det starka limmet utan handskar. De som jobbar på olika garverier utsätts som sagt för krom, detta kan orsaka cancer. Vi löper också stor risk när vi använder skor för vi har inga bestämmelser för hur hög halt av giftiga ämnen som får finnas i skorna. Därför kan vi också löpa stor risk att få cancer och andra farliga sjukdomar. På andra småfabriker i Pakistan och Indien så finns det barn som trampar djurhudar i kemiska lösningar barfota.
Det är väldigt svårt att få reda på när man köper ett par skor om de är tillverkade i tredje världen eller hur arbetsförhållandena är. Det är endast om man köper fairtrade-skor som man säkert kan veta. Arbetarnas lön ligger ofta på bara ett par kronor om dagen, dåliga arbetstider och hantering av farliga kemikalier. Arbetarna har också små möjligheter att påverka hur de har det eftersom de ofta inte har tillåtelse att organisera sig fackligt. När arbetarna hanterar farliga kemikalier eller starkt lim har de oftast ingen skyddsutrustning alls. Detta kan leda till hudirritation, akut yrsel och leukemi. Även ångorna från lösningsmedlen skapar problem, de kan göra att man blir förlamad. Detta är väldigt vanligt inom skoproduktionen, man har till och med börjat kalla det för skomakarförlamningen.
Men ett alternativ till den vanliga skoproduktionen finns det faktiskt fortfarande de som gör handtillverkar skor i Sverige. Även om detta är ett mycket tidskrävande och dyrt alternativ slipper man i alla fall ha på sitt samvete att någon blir utsatt för dåliga arbetsförhållanden och farliga kemikalier. Men om du inte har tid eller pengar för detta så finns det också Fairtrade eller Eko-skor. Då kan du vara säker på att arbetarna har haft bra arbetsförhållanden. Även om dessa skor är lite dyrare så kan det vara värt det. Du kan ju såklart också som vi nämnt tidigare, köpa skor som är vegetabiliskt garvade.
Så kom ihåg när du köper ett par nya skor, fråga alltid var de är tillverkade.
Råd
- Om personalen inte vet vart de är producerade, fråga om de vet var några av deras skor är producerade.
- Köp Fairtrade- eller Eko-skor.
- Kolla upp affären innan ditt inköp för att se om de bryr sig om miljön.
- Fråga om materialet.
- Välj tåliga skor så behöver du inte köpa nya lika ofta.
- Köp bara nya skor när du verkligen behöver det.
- Skänk alltid bort dina färdiganvända skor.
- Har du stora syskon så kan du ärva deras skor.
- Om skorna går sönder, släng dem inte utan lämna in dem på lagning.
- Kolla alltid garantin innan du gör ditt inköp.
Av: Fredrik Lund, Marcus Yngvesson och Hanna Henriksson
Källor
1. www.renaklader.org/sites/default/files/material/Broschyr_Hurskorvioss.pdf
2. www.fairtradecenter.se/skor3. www.hn.se/nyheter/varberg/1.671128-skoproduktionen-ar-en-miljobelastning
4. www.svenska-branschmagasinet.se/article.aspx?id=2599
5. www.gp.se/konsument/1.268564-dalig-koll-pa-skoproduktion"
Det känns skönt att jag på denna blogg får uppmärksamma tillverkare som ideologiskt och kvalitetsmässigt är långt ifrån vad de massproducerande skokedjor som nämns i artikeln spottar ur sig utan någon som helst tanke på miljön. Om H&M använder sig av barnarbetare så blir det ramaskri, men varför är det ingen som uppmärksammar dessa skokedjor?
Jag håller mig till skor från Italien, Portugal och England men skulle gärna vilja se ett och annat reportage från produktionen i Portugal.
SvaraRaderaHej Shoeman,
SvaraRaderaTack för en mycket trevlig blogg.
Jag skulle dock vilja framföra ett önskemål om att du visade lite bilder på dina egna skor, gärna både nya och gamla. Det hade t.ex. varit intressant att se hur ett par G & G ser ut efter ett par års brukande. Som det är i nuläget kan jag personligen tycka att de blir för mycket "copy paste" från diverse internationella sidor.
För att knyta samman tyckte t.ex. jag att puttsavsnittet med dina tebury var det bästa hittills.
Med vänlig hälsning
Hej Martin,
SvaraRaderaKul att du gillar bloggen. Jag är inte intresserad av att visa upp mina egna skor, det har jag förklarat förut. Om det finns en pedagogisk mening med det så gör jag det dock som med putsningen. Vilka sajter påstår du att jag plagierar? Det är svårt att vara först med allt, men inte copy-pastar jag. Om jag gör det är jag tydlig med det som ovan.
/Shoeman
Hej Shoeman,
SvaraRaderaJag har nog missat ditt tidigare uttalande angående bristen på intresse att visa upp dina egna skor. Om det är din inställning är det bara för mig att acceptera.
Jag skulle dock vilja förtydliga att jag inte på något sätt påstår att du plagierar någon. Även om termen "plagiering" saknar legal betydelse, anser jag att den språkliga betydelsen antyder att någon försöker att ta åt sig äran för det någon annan har gjort. Jag påstår inte du att gjort dig skyldig till detta. Det jag menade var att bloggen, i vissa inlägg, kan kännas aningen opersonlig. Detta till viss del p.g.a. att de flesta bilderna ej är dina.
Och för att snabbt bemöta ditt påstående om att du ALLTID är tydlig med när du använder andras bilder/text så undrar jag när du tog bilden på finanskillarna i detta inlägg. http://herrskobloggen.blogspot.com/2011/07/4-x-oumbarliga-skor-for-finansmannen.html
Med vänlig hälsning
Martin
http://herrskobloggen.blogspot.com/2011/07/4-x-oumbarliga-skor-for-finansmannen.html
Jag tror inte jag är ensam i blogg-Sverige med att använda bilder utan att ange källa. Det finns endast så mycket man kan skriva om ett så oerhört nischat ämne som exklusiva herrskor, ibland är det ganska svårt att finna inspiration. Jag förstår att vissa inlägg inte faller alla läsare i smaken, man kan inte tillgodose alla. Som tur är finns det massor med annat på webben om herrskor. Se detta som en instegsportal. Lite som hasch.
SvaraRaderaBästa appliceringen av gateway-teorin någonsin.
SvaraRaderaPs. Bra blog, skriv oftare, etc.
Mvh
Albin
Situationen för många av dessa arbetare i fattigare länder påminner mycket om den arbetarna i Sverige hade för 100 år sedan. Frågan är ju huruvida vår transformering till ett samhälle med väl utvecklade rättigheter och ett stort välstånd hade varit mer behjälpt av att de som köpte produkterna av den tidens industrier hade avstått av ett eller annat skäl.
SvaraRaderaDet är lätt att lura sig och tro att om vi inte handlar varor som är producerade under dessa omständigheter utan istället väljer dyrare varor producerade under trevligare villkor så kommer det att tvinga producenterna att förbättra villkoren för arbetarna, men så är inte fallet: Effekten av att vi börjar köpa uteslutande dyrare varor producerade på platser och under omständigheter där vi vet att det görs på ett i våra ögon korrekt sätt är att vi konsumerar mindre och det finns inte längre ett incitament att producera överhuvudtaget i fattigare länder. Effekten för den individuella arbetaren blir att hon får återgå till ett ännu fattigare liv på landsbygden och för samhällena att den ekonomiska utvecklingen avstannar och rådande uppdelning mellan fattiga och rika länder cementeras.
Missförstå mig inte nu, jag tycker inte heller det är jättebra att människor lever och arbetar under de förhållandena, men alternativet för dem om vi slutar köpa produkterna är knappast bättre. Det enda sättet de kommer få det bättre på är genom just den globala ekonomiska utvecklingen som redan har gjort att tredje världens levnadsstandard har närmat sig vår med ett rasande tempo, precis som vägen ur missförhållanden och fattigdom för oss var den enorma ökning i produktivitet industrialiseringen och kapitalismen gav oss.
Skillnaden är att dagens fattiga länder har en enorm marknad av långt rikare länder att sälja sina produkter till vilket gör att deras utveckling går betydligt snabbare, vilket man tydligt kan se i Hans Roslings statistik som visar hur länder som för 30 år sedan låg hundratals år efter oss i levnadsstandard idag bara ligger några tiotal år efter.
Den krassa verkligheten är att hur stort välståndet i ett land är avgörs helt och hållet av hur mycket pengar som finns investerat i landet. Det enda sättet för ett fattigt land att locka investeringar är genom att kunna erbjuda antingen råvaror eller arbetskraft till låga priser och med hjälp av den välståndsökning det medför kunna erbjuda fler och fler fördelar för investerare, försöker vi artificiellt hindra detta är det enda resultatet i förlängningen att vi förlänger tiden som människorna i dessa länder tvingas leva i fattigdom.